Vecka 12

Pappa har ett nytt smeknamn för bulan.
Det räcker inte med lilla hjärtat utan smeknamnet "sverker" verkar vara populärt.
Haha...stackars unge!

Jag mår nog inte illa längre.
För att jag skriver nog är för att jag är rädd att illamåendet kommer tillbaka om jag skriver att det har slutat ;)

Jag e nu i vecka 12 och känner att nu kan vi slappna av, konstigt nog.
Jag känner dock att magen inte verkar växa så mycket och jag känner ingenting.
Det känns som en tråkig vecka :(
Men, men...e väl för att man väntar så mycket och hela tiden kanske.

Killarna pratat ibland om hur det blir när bebis är född och deet är verkligen mysigt.
Att de ser fram emot denna dag som jag och Henke är jätte jättebra!

Jag drömmer om att det ligger en liten flicka i min mage.
Jag tänker att det är en liten flicka och tjejnamn är det enda som cirkulerar hemma.
Förutom pappas smeknamn Sverker då ;)

Hmmm....stackars pojke om det är en.
Kommer väl sluta med att vi alla klär på honom klänningar och sätter upp håret på honom ;)

Inskrivning på MVC

Japp, äntligen lite positiva människor att ha och göra med.

Äntligen är graviditeten nedskriven, officiell och på G.
Så fort vi kom in på mödravården tog dom hand om oss.
Dom var positiva och glada.
Dom berättade om kommande möten, ultraljud och om att jag i stort sett kan leva som vanligt även fast jag är gravid.

Nästa steg är ultraljud.
Ett riktigt ultraljud, där vi kommer att få se så mycket mer av bebisen än vad vi gjorde första gången.
Plus att pappa ska bestämma sig fram till dess om han vill veta vilket kön det är på lilla hjärtat.
Ska bli spännande att se vad han bestämmer sig för ;)
Eller vad säger ni?

Detta är i Januari.
Det kommer att gå med racerfart eftersom det är jul och röda helger framöver.
Vi kommer nog inte ens hinna blinka innan det är dags.

Ses snart.

3 första månaderna

Jag tror att mitt illamående börjar avta lite mer.
I några dagars tid har det endast vart en stund varje dag.
Dock har jag då mått så illa så jag nästan spytt men det har bara vart en liten stund.
På mornarna mår jag nu oftast bra och kan äta ordentligt.

Jag håller tummarna och nästan ber om att få slippa illamåendet.
Jag klarar inte det.
Jag är så jäkla känslig mot sånt och vill då bara ligga hemma i sängen en hel vecka tills det går över.
Men det går ju inte.

Mitt onormala hungriga beteende verkar också ha lagt sig lite.
Jag har vart hungrig konstant.
Nästan så att jag efter en halvtimme blivit hungrig igen.
Det verkar vara på ett mer normalt stadie nu.
Tack.

Snart är ialla fall de 3 jobbigaste månaderna över.
Sen kan jag börja växa och få vara gravid och må bra.
Förhoppningsvis ;)

Lilla hjärtat

Mitt lilla hjärta.
Vad jag längtar...

Häromdagen var jag och Jesper och köpte en liten liten body med en kissekatt och fåglar på och små matchande strumpor till.
Så fint.
Det ska vi plocka med till förlossningen när det är dags att få se dig för första gången på riktigt :)

Gravida jag

Det är riktigt, riktigt skönt att ha berättat för folk.
Jag har nu berättat för de flesta runt omkring mig och jag kan nu börja använda precis vilka kläder jag än vill.

Jag kan ha tajta kläder som visar magen :)
Jag behöver inte ha stora tröjor för att folk inte ska misstänka något.
Jätteskönt.
Jag kan vara mig själv, må illa öppet och ha gravidkrampor bäst jag vill.

Igår berättade jag för min farmor.
Underbara härliga bästa farmor.
Finns det någon bättre släkt än henne?
Jag tror inte det.
Jag hoppas att jag i många, många år till kommer att få njuta utav henne.

Det var riktigt tacksamt att berätta för henne att hon ska få ännu ett barnbarnsbarn :)

Hon berättade även att jag också med Jesper började få mage väldigrt tidigt i graviditeten.
Undra varför egentligen.
Det är inget jag minns.
Jag minns endast att jag mådde illa konstant i 3 månader med honom.
Sen var resten ett töcken eftersom jag hade hyperaktiva Alex på 2 år samtidigt ;)

Men jag känner egentligen inte bebisen nu.
Jag har tyckt att jag har känt lite tidigare men nu har det avstannat.
Kan ju vara så, som min kloka man sa, att jag håller på och bygger upp skyddet runt bebisen.
Att magen byggs upp för att barnet ska kunna växa och må bra.

Jag saknar dock att ligga på mage.
Det är så himla skönt.
Men nu är det slut på det.

Tosinen

Lilla tosingen.

Nu börjar det synas och nu börjar det märkas.
Nu börjar jag känna mig lite mer säker.
Nästa vecka ska vi till läkaren och lyssna på hjärtat.
Ett till steg för pappa i rätt riktning.
Han behöver höra och se dig så mycket som möjligt för att förstå att du finns.
Vore kul att plocka med brorsorna då också.
Vi får se :)

Snart e det tre första jobbiga månaderna över.
Sen kan vi bara blicka framåt.

Akut hjälp

Jag trodde att jag redan mådde illa och att det inte kunde bli värre.
Det kunde det visst.
Jag trodde att illamåendet var på väg att gå över eftersom jag snart har gått igenom 3 månader.
Men icke....

Illamåendet har nu trappats upp 2 steg.
Så här illa har det inte vart någon gång under mina tidigare graviditeter.
Fy och fasa.
Spyorna sitter uppe i halsen ungefär halva dagen tills det att det sen resten av dagen går i vågor.
Då går det ända nerifrån magen och upp till halsen.


Usch, jag blir ju så förbannat handikappad.
Så...just nu tänker jag:
Vad har jag gett mig in på?

Hjälp!
Vad kan jag göra för att få bort detta?

Grattis alla på Fars dag!

Lilla hjärtat fick vara med på ett hörn idag och fira pappa.

Även fast min man inte är pappa ännu så har vi ju faktiskt en gemensam liten plutt i magen som han kommer bli pappa till så varför inte fira honom?
Ska bli kul att få fira hans första fars dag nästa år.
Då ska det bli med en riktig mysmorgon.

Jag har gått och tänkt på att jag för en gångs skull har vart väldigt duktig på att planera och vara ute i god tid.
Ja, jag brukar inte vara så.
jag är en väldigt impulsiv människa.
Villket kan vara både positivt och negativit.

Ialla fall...
Ca ett halvår innan vi skulle gifta oss så slutade jag med rökningen.
Jag har försökt mången gånger tidigare men aldrig ordentligt lyckats.
Jag gjorde detta denna gång pga 3 anledningar:

1. vi behövde varenda slant vi kunde få till bröllopet.
2. Jag ville vara fräsch och räkfri när jag gifte mig.
Tänk er att komma in med en vacker bröllopsklänning, vacker frisyr och stinka rök.
Nej, usch. det går inte för sig.
3. Vi ville skaffa barn.

Herrejösses vad skönt det är just nu att redan ha slutat med cigaretterna.
tänk om jag var tvungen att göra det när jag blivit gravid.
Det funkade med mina 2 tidigare men när de var födda började jag röka igen.
Alltså slutade jag itne på riktigt utan endast höll upp för att inte skada de små liven.
Men nu är det på riktigt.
Jag har slutat och jag är så himla stolt och glad äver att jag gjorde det innan.
Jag tänker fortfarande ibland på att jag egentligen aldrig trodde att jag någonsin heöt kunde sluta.

men se, det kunde jag.

Idag går jag in i vecka 10.
Jag tycker att man kan se en liten bula på min mage.
Vet inte om andra tycker det som inte vet det.
Men de som vet tycker också det.

Puss och kram

Vecka 9

Bebisen i vecka 9:

Man kan nu kalla Lilla hjärtat för ett "foster".
Kroppen har börjat ta rätt form och benen börjat bli längre.
Knopparna som så småningom blir tår har börjat växa fram.
Samma med armarna.
Dessutom har en grundläggande struktur av händerna bildats, med fingrarna och tummen tydligt markerade.
De delar som ska bli levern, gallblåsan, mjälten och binjurarna bildas, var och en på sitt unika vis.

Denna veckan startar "dansperioden"! Din lilla bebis har börjat röra sig energiskt, och reagerar även på stimulanser utanför din kropp, som till exempel ljud och ljus. Men du kommer inte att känna av denna aktivitet förrän någon gång mellan vecka 16 och 24.

Det är även nu som könet börjar skapas.
Spännande!

Jag under vecka 9:

Fortfarande illamående, speciellt på morgonen.
Usch, morgonen är verkligen fruktansvärd.
Den är hemsk.
Hur pass illamående måste man vara för att sjukskriva sig? ;)
Men däremot måste jag säga att det har blivit LITE mildare under dagen.
Det är inte lika ofta, lika länge och inte lika illa.

Jag är hungrig ofta.
Jag äter lite varje gång och ofta.
Jag skulle kunna äta ca 3 mål mat om dagen.
Gör det också ibland men då mindre portioner.
Jag inser att jag måste fortsätta min träning för att inte bli rund och go
under den här graviditeten.
Det vill jag inte :(

Jag sover mycket och ofta och känner mig ledsen lätt och lite nedstämd emellanåt.

hjärtat

Lilla hjärtat.
Mitt älskade lilla hjärta.

Att få se ditt hjärta slå så dant och få se din pyttelilla kropp var helt otroligt.
Bilden har etsat sig fast på näthinnan.
Den kommer inte försvinna förrän nästa ultraljud vi går på.
Då ersätts den förhoppningsvis till en större och mer synlig bild utav dig.

Hmmmm.. vi går och tänker.
Tänker på om man vill veta om barnets kön innan förlossning eller inte.
Jag har sagt att det är min mans uppgift att bestämma detta.
Det är hans sak att välja, något kul måste han ju också få ha ;)

Det är ju smidigt att veta innan med allt man köper.
Plus att man psykiskt kan ställa in sig på det.
Ja, eftersom vi har 2 grabbar sen innan så är det klart att man tänker att det vore kul med en tjej.
Kan vara bra att veta innan om det är så eller inte.
Däremot så behöver man ju inte köpa grejer och kläder som är för ett specifikt kön.
Man kan ju köpa neutrala grejer.
Vet inte....
får se vad han bestämmer sig för.

mat

Herregud!!

Jag sitter och läser på Aftonbladet om Graafs förlossning.
Herrejösses!
Ddet var på väg att gå riktigt illa.

usch.

Jag e så himla mycket mer orolig och neröv denna gång än tidigare.
När jag ser och hör om folk som fått missfall, är med om olyckor mm så blir jag jätterädd.
Jag tänker att detta kan hända oss också.
När jag var yngre och var gravid med grabbarna tänkte jag: Det där händer inte mig.
Så tänker jag inte idag.

Emellanåt måste jag stanna upp och verkligen känna fetr om jag fortfarande är gravid.
Är jag verkligen gravid? tänker jag.

haha...det känns emellanåt inte så.
Men när jag tänker efter så påvisar min kropp det hela tiden.
Jag börjar nog bara vänja mig vid att må illa och vara trött konstant.

En positiv grej är att jag har fått tillbaka en grym aptit på att äta mat.
Alltså, inte mackor eller fil utan lagad mat.
Ahhhh....
på lunchen, vid middagen äter jag sakta och verkligen njuter utav maten.
Jag skulle nog gärna sitta själv varje lunch speciellt och ha en egen liten ceremoni med maten.
jag njuter så utav den.
Detta betyder att jag vill hem och laga mat till min familj.
det var länge sen jag hade glöd för det.
Igår blev det potatis, kött och bea och idag blir det lapskojs.
Husmanskost för hela slanten.
Panerad fisk och remouladsås är verkligen en favorit ;)

Ialla fall.
Graviditeten fortlöper.

ultraljudet

Nu har vi vart på ultraljud.
Det var spännande och helt underbart.
Det bästa med ultraljud är att fadern nu kan bli mer involverad och verkligen förstå att det är en liten liten varelse i magen.

Det var en liten varelse formad som en böna vi såg.
Den var mindre än jag trott.
Den rörde på sig och hjärtat dunkade verkligen synligt.
Det såg ut som att hjärtat hoppade ut ut kroppen vid varje slag.
Det var riktigt häftigt.

De såg än så länge bara en ialla fall ;)

De säger att jag är i v.8, fortfarande enligt en pappersremsa och utgånget ifrån min senaste mens.
Eftersom detta inte var ett standardbesök hos en som vanligt gör ultraljud i v.20 eller när det nu är så kändes det som att hon inte kunde bestämma vecka efter vad hon såg.
Vi var där för att kika på om det fanns en bebis i magen och att den såg ut att må bra.

Så, jag är nu i v.8.

Nästa besök är inskrviningsbesök på MVC.

Måste ju också säga att jag mår illa varje dag. till och från under dagen men det är riktigt jobbigt emellanåt.
Mest på mornarna.
Jag är även hungrig också hela tiden.
Urk....