En livlig liten varelse

I helgen har det strulats en del runt mitt bäcken.
Aj aj har det känts.

Efter en dag i pulkabacken och städning i hemmet så kunde jag nästan inte gå utan att det gjorde ont.
Idag sitter det kvar en del av smärtan men har blivit bättre.
Hoppas på att det går över.
Om det går över lovar jag att ta det lugnt resten av graviditeten.
Jag vill inte ha foglossning och behöva sitta större delen av återstående tid.
usch, hemska tanke.

Lilla hjärtat är med oss hela tiden!
Ialla fall större delar av dygnet.
Just i detta nuet ligger hon och sparkar hej vilt i magen.
Hon gillar nog inte att jag sitter ner, jag kanske klämmer åt och gör det trångt för henne.

Jag har börjat tänka i banorna: " Hur blir det när bebis kommer ut?"
Jo, som det ser ut nu så kommer Lilla hjärtat vakna lagom när vi ska gå och sova.
Det är då hon är mest rörlig.
Men somnar dock en timme därefter.
På kvällarna gillar hon att märkas, men på mornarna är hon kolugn :)
Det låter som min bebis det.
Sovmorgon.
Det kan vi ta varje morgon sen tycker jag ;)


Nu vet jag ju att hon vaknar och rör sig när jag ligger ner eftersom jag vaggar henne till sömns i magen när jag går runt.
Men det är ändå kul att peta lite på Henke och säga:
"Älskling, nu skulle vårt Lilla hjärta vara vaken om hon var ute"

Det är också mysigt att Lilla hjärtat rör sig i magen på kvällarna som mest eftersom hela familjen då är samlad och kan känna och lyssna.

Streck på bebiskulan.

Jag har inte fått något streck på min mage ännu!
Va?
Hur konstigt är inte det då?
Jag trodde att man alltid, som gravid hade det.
Att alla fick det, men tydligen inte.
Jag har hört från några nu att det inte alls behöver finnas något streck.
Och jag har inget streck.
Inte för att jag känner att jag saknar det.
Det är ju liksom bara ett streck på magen.
Jag kan nog tom tycka att det är finare utan streck.


men jag blev lite fundersam i början och undrade om något var på tok.
Haha...så töntig man kan vara då.

Nu börjar det bli lite tungt ialla fall.

Jag har svårt att böja mig ner och sätta på skorna.
Jag e helt andfådd efter jag gjort det.
Jag springer och kissar konstant och det drar runt omkring magen så jag får
ställa mig upp och sträcka ut allt.
Sitta med benen i kors funkar knappt längre.
Nä, minnsan. Snart e det dags att sluta använda klänningar :(
Det som är så smidigt när man är gravid.

Jag njuter i varje fall.
Jag mår bra, bebis mår bra och jag känner Lulla hjärtat varje dag.
Jag har bara så svårt att fatta att det är en stor bebis i min mage.
Jag tycker att magen egentligen borde vara större eftersom lilla hjärtat får plats.

Ni som kommer och hälsar på oss måste ju kika på ultraljudsbilderna.
Ena har vi satt på kylen.
Man ser verkligen att det är en liten bebis som ligger där.
Man ser hela kroppen, armar ben och huvud. Allt.
Så häftigt att titta på.
Det är helt overkligt.

Min älskade lilla plutt

Lilla hjärtat

Idag var vi på Ultraljud igen :)
Detta var inte för att det verkar vara något tokigt med Lilla hjärtat utan för att
hon inte ville lägga sig i profil.
Man ville även kika lite extra på min moderkaka.
Man konstaterade ännu en gång att allt är som det ska vara :)
Yeay!!
Denna gången fick vi också lite roligare bilder.
Se så fin lilla hjärtat är.

Jag ska försöka förklara vad det är ni ser:
Som ni ser: man ser kroppen i profil, ansiktet uppåt.
Vi börjar från vänster.
Pannan, näsan, mun och haka, i profil.
Brevid näsan är handen.
Lilla hjärtat drog upp handen precis när vi tog kortet och gosade lite vid ögat.
Längre ner, mage, sen är knäna ( bebis har dragit upp benen. Brevid det knät till vänster ser man även tårna på ena foten titta fram.
Rumpan under benen.

Ni får nog förstora bilden lite för att se.

Så fin, så fin :)

bebis, blöjor och barnvagnar

Igår när jag kom hem kollade jag upp i vilka veckor man ska besöka MVC.
Det är faktiskt så att dom planerar att ha 1 gång i månaden from v.20.
My bad!
Hade inte kollat det ordentligt.
Så, då får jag väl ta och ta tillbaka det jag skrev igår då.

Det borde snart vara dags för gruppträff också för någon sorts föräldragrupp.
Jag vill så gärna gå.
Jag vill så gärna lära känna folk som är gravida.
Jag vill sitta och prata med föräldrar om att vara gravid, om att ha cravings, om att det enda man tänker på innan man går och lägger sig är den där lilla ärtan i magen och om att det är det enda man tänker på när man vaknar.
Jag vill prata om att köpa kläder, om de olika könen, om bristningar och förlossningar.

Grannen är gravid och ska ha bebis om ca 5 veckor.
Vi ses inte ofta, det blir inte så då det känns som vi hela tiden går om varandra.
Men jag träffade henne häromdagen ialla fall och jag kände hur det bara bubblade inom mig.
Jag vill veta allt, vill berätta allt.

Så, en föräldragrupp vore ju inte fel.
Det skulle nog vara skitkul.
Och sen när jag börjar springa på öppna förskolan igen med lilla hjärtat så känner jag kanske då redan lite folk.
Perfekt!

ha en bra dag!

Halva tiden

Det e ju helt otroligt.
Nu har jag gått halva graviditeten.
Hälften kvar då :)

Det känns som en väldigt lång tid samtidigt som den senaste månaden sprungit förbi med raketfart, det kanske resten också gör.

Så, vad händer i Vecka 20 då?
Jo:

Ditt barn reagerar alltmer på förändringarna i världen utanför, dina aktiviteter, ljud i omgivningen och till och med smaken på fostervattnet.
De flesta bebisar får hicka i livmodern, förmodligen på grund av spasmer som kommer från den outvecklade diafragman.

Nu växer håret´.
Det händer också andra saker. Benen i innerörat är nu färdigutvecklade och näsan har börjat ta sin specifika form.

Vikt och längd. Ditt barn väger nu omkring 210 till 255 gram och mäter ungefär 22 centimeter och skulle få plats i dina kupade händer.
(Jippi!! De kallar äntligen lilla hjärtat för mitt BARN.
inte foster eller embryo.
Mitt lilla barn, min lilla bebis :))

Din graviditet Halva vägen. Gratulerar – du har gått igenom halva din graviditet! Du har kommit långt på fyra och en halv månad. Din livmoder är nu tre gånger så hög som den var ursprungligen. När din barnmorska på mödravårdcentralen mäter den kommer han eller hon antagligen att notera att livmoderns högsta punkt nu ligger i höjd med naveln. Från och med nu kommer din livmoder att växa ungefär en centimeter i veckan fram tills du föder.

Det var vecka 20 det.

Men jag måste ju säga att jag är väldans besviken på att man inte går till MVC lite oftare.
Jag är nu i v 20 och vi har endast vart på ett Mvc-besök hittils.
Vi har även vart på ett ultraljud och ska nu på Onsdag få gå på ett till.
det är ju bra och alltid roligt :)
Nästa mvc-besök är om 1 vecka.
Borde man inte ha ett ialla fall 1 gång i månaden?

Känns som ingen riktigt har koll på mig och bebisen.
Jag vill att man tar lite blodprover mm för att kolla att allt är bra.
Men nej, så är det inte.

För att gnälla lite till:
Mina kläder börjar bli tråkiga.
Det känns som jag har på mig samma kläder varje vecka.
Ungefär 7 olika plagg som jag byter om till, sen är det bara att börja om från början :(
Trist.
Dock vill jag inte köpa på mig för mycket heller efetrsom jag bara är gravid i 5 månader till.

Kram på er.

Att förbereda, även psykiskt

Nu har det lossnat.
Det där med att jag inte vill handla bebisgrejer ännu.
Nu har det blivit ännu och jag vill handla kläder.
Dock inte fixa vagga och så än, lite tidigt.
Men handla kläder vill jag :)
Frågan är bara i vilken storlek man ska handla.
Nu har vi några plagg i 56.
Men tänk om bebisen är jättestor och inte alls behöver använda 56, då blir kläderna oanvända :(
Men samtidigt vill jag inte heller handla sådant den kommer använda SEN.
Tråkigt!

Ialla fall,jag har mött på några som tycker att man ska vänta med sådant.
Man ska inte kolla upp vad det är för kön, inte handla kläder eler saker innan den kommit ut.
Kanske någon vecka innan, det är okej.
Man blir nästan utskrattad och utstuderad med konstig blick när man berättar att man handlat kläder redan.
Va?

Men jag tycker och känner att jag vill det.
Jag vill drömma, längta, tänka och känna.
Jag vill plocka upp de små söta kläderna och titta på dom, tänka mig lilla hjärtat i dom och lukta lite på dom.

Jag vill.
Varför ska jag då inte?
Jo, för det kanske händer något och då står jag där med alla sakerna.
Jaha, och?
Om det skulle hända lilla hjärtat något har jag då ialla fall lite saker som skulle vart lilla hjärtats som jag kan spara och komma ihåg.
Annars hade jag inte haft något.

Och varför ska man tänka: ...om det händer något.
jag vill inte tänka så.
jag vill tänka: När lilla hjärtat kommer ut....
När....för hon kommer ut och hon kommer att vara en frisk liten vilding.
Så är det bara.
Jag kan inte tänka annat, för då kommer inte min graviditet att vara särskilt rolig.

På riktigt.
Jag är faktiskt ganska less på att höra av andra vad dom tycker om vissa saker och tror om vissa saker.
- Du kommer få en pojke!
- Okej. Varför tror du det?
- Jo, för jag känner det.
- Okej, du och jag har endast träffats 2 gånger denna graviditet och du känner det?
- Japp.

Det där och det där är inte bra, så får du inte göra, det där låter tokigt.
Och då är jag bara gravid än så länge.
Jag vet utav erfarenhet att sådant blir ännu värre när barnet sen kommit.
Och när jag berättar vad jag hade tänkt med lite olika grejer och i olika situationer
så säger man: Yeah right! Så blir det ju inte om du tänker realistiskt.
nej, kanske inte.
Men jag vill försöka, jag tror det just nu och går det inte så gör vi annorlunda då. Då får vi tänka OM. Men vi vill själva prova på innan vi ändrar det.

Men missförstå mig inte.
Självklart vill jag diskutera graviditeten och prata om den och barnet med folk men jag e less på att man säger till mig hur det blir, hur jag blir och hur man ska göra.
Det kan man däremot prata om.
Det gillar jag.
Jag älskar att prata om lilla hjärtat och drömma mig bort.

Lilla fina bebis

Idag fick vi kika på Lilla hjärtat.
Smeknamnet passar väldans bra då vi nu på båda ultraljuden har sett hjärtat och det har slagit så fint och utmärkande.
Vårt lilla hjärta.

Bebisen mår bra och allt ser ut precis som det ska.
Jag blev väldans fascinerad över hur bra dom kan kika på allt nuförtiden.
Sköterskan gick igenom hela kroppen.
Benen, skelettet såg bra ut och 5 tår.
Hjärnan hade de delar mm den behöver, hjärtat hade 4 hål som den ska ha mm.
Kommer inte ihåg allt.
Men varenda del gick hon igenom och allt var super!!

Vi fick även bekräftat att det är en vilding jag har i magen.
Den rörde sig hela tiden, sparkade och far runt.
Haha...världens längsta ben hade den :)
Man såg hur den kröp ihop i fosterställning och sen med krafter sträckte ut de långa benen.
Vilka sparkar, vilken fighter den kommer bli ;)

Hoppas bara på en lugn småbarnsperiod eftersom jag redan haft en vilding.

Fötterna var tydligt markerade, vi fick tom en bild på bara ena foten.
Henke tror den har hans fötter, en plattfot alltså ;)
Såg ut som det.

Så till det vi undrat över.
Är det bara en?
JA
puh...

Vilket datum?
16 Juni
Som de sagt hela tiden då.
Jag trodde det skulle vara tidigare och att jag hade gått längre.
Men tji, där hade jag fel.

Hur stor är det?
Den är 18,5 cm lång från huvud till rumpan, benen alltså ej inräknade.
Lillfisen blir bara större och större.

Så den 16 juni landar storken med lilla hjärtat.

Men dock det allra bästa idag:
Henke fick se sitt barn, vara med och fascineras och fick känna sig delaktig i detta som
han bara får beskåda vid sidan av.

Lilla hjärtat har idag världens stoltaste och mest tårögda pappa.

Vecka 19

Herregud!!!

Veckorna verkligen flyger iväg.
Nu på Lördag har jag gått halva graviditeten.
Herrejösses!
Snabbt har det gått, man hinner knappt blinka.

Jag läste om vecka 19 igår och det som fastnat på mitt minne är hur stor lilla hjärtat är.
Lilla hjärtat är ca 20 cm lång.
Alltså ifrån hjässan till slutet av rumpan.
Benen ej inräknat.
20 cm.
Den är ju jättestor!
Inte så konstigt att jag känner hur bebis sparkar och vrider på sig.
Förstår inte hur en 20 cm lång bebis får plats i min mage, och större blir den.

Igår gick det undan.
Nu är bilbarnstols-problemet löst också.
Vi inhandlade igår en jättefin bilstol med bas till så man bara behöver klicka dit bilstolen när man ska iväg.
Man behöver inte hålla på med bilbältet varje gång den ska ur och i.
Skönt.
Pappa såg ganska stolt ut när han bar den till bilen.
Rakryggad och glad, det såg man på långa vägar.
Nu står den i hallen och jag kan inte låta bli att stanna upp och kika på den och känna på den när jag går förbi den.

Det är inte lång tid kvar tills lilla hjärtat ligger och jollrar i den :)
Herregud vad jag längtar!!

Barnvagn beställd :)=

Igår tog vi en tripp till Uppsala.
Vi gick in på barnens hus och beställde en barnvagn.
Jippi!
Barnvagnen är beställd och finns klar för att hämta i början av Maj :)

Känns så skönt att vara klar med den biten.
Nu är det nästa tunga grej och det är bilbarnstol.
Annars är det bara smått och gott som ska inhandlas.

Börjar känna mig mer okej med att börja förbereda.
Nu känns det mer påtagligt att varlesen i magen så småningom kommer
bli en del av familjen.

Nu vill jag shoppa loss på skötbord och börja fixa bebishörnan.
Väntar nog dock några månader till :(

test

Visste ni att det finns ett test man kan göra som avslöjar vilket kön man har på bebisen i magen?
Alltså ett test man skickar efter, kissar på ( antar jag) och får sen veta om det är en liten flicka eller en liten pojke som ligger och guppar magen.
Helt otroligt!

Vet inte om jag tror på att detta funkar.
När jag går in på nätet och läser kommentarer om detta så är hälften positiva och säger att de har stämt.
Den andra hälften dock har fått fel svar och har gått och trott det ena men det har visat sig vara det andra.
man har då köpt kläder och saker som passar ex en pojke och så tittar en liten flicka ut.
Snopet!!!
jaha, då fick lilla Patrik visst heta patricia istället och springa runt med bilar och verktyg på kläderna.

tycker det låter så himla konstigt och lite billigt faktiskt.
Som att någon kommit på ett oerfekt sätt att tjäna pengar på och så stämmer det endast ibland.
Låter ju iof som en smart affärsidè.

Kissa på en sticka och få reda på könet.
Yeah right!

Jag kommer då inte göra det där testet ialla fall.

En typ av studsmatta

Lilla hjärtat e som sagt vild.
Väldans vild.
Han/hon hänger och klänger i mina lungor, boxas med hjärtat och sparkar på revbenen.
haha....nej, faktiskt så har det inte blivit riktigt så illa ännu men livat är det.

Hon/han har dock hittat en ny leksak.
Min kissblåsa.
Den används som en studsmatta.
Den hoppar man gärna på och klämmer och sitter på.

Mamma Linda behöver då springa på toaletten och kissa ungeför var 20:e minut.
Det jobbiga med det är att det är ju så jävla jobbigt att gå på toan nu när det är kallt ute.
Långkallingarna ska av, mammabyxorna som är lite bökiga att få på.
När man har vart på toan är man sen helt slut ;)

Problemet är väl också att jag utav erfarenhet vet att det bara blir värre och värre med kissblåseproblemet.
Det blir ju inte bättre förrän lilla bebis har kommit ut.

Tisdag

Vissa dagar känner jag mig så himla otymplig och stor medan jag vissa dagar ( som idag :))
känner mig nätt och liten.
Idag är en sådan dag då jag måste titta ner för att bli påmind om att magen tittar ut.
Den är inte i vägen och den är nätt och lätt.

Kroppen mår bra nu, ialla fall för ett tag ;)
Har inte ont någonstans och ryggen och nacken blev bra efter massagen igår.
Hur ska jag klara mig utan massage när jag går på mammaledighet?

Oj, då.
Det kommer bli tufft;)

Psykiskt så har nedräkningen redan börjat inför ledigheten.
Bara längtar.

Här är jag, här är jag!!!!!

Minibebis är en riktig fighter måste jag säga.
Kan det vara efter pappa? ;)

Jag känner inte bebis alls när jag rör på mig, springer runt eller går omkring.
Men så fort jag sätter mig ner vaknar den till liv och sparkas och snurrar runt :)
Det är jätteroligt verkligen att få känna att det finns ett litet liv därinne.
Pappa har också känt sparkar.
Redan, det är helt otroligt.

Hoppas dock på att den är lite lugnare när den kommer ut.

Snart e det dags flr ultraljud och jag ser spänt fram emot den dagen.
Jag e dock lite nervös eftersom man då kanske ser om det är något tokigt med bebisen.
Vad får man se?
Är allt bra?

Samtidigt som det ska bli helt sjukt otroligt att få se sin lilla bebis och verkligen
få en liten bild att ta med sig hem!
Underbara kommande dag!

Körkortet inhämtat

Igår fick jag en avi.

"grattis till körkortet! Du kan nu hämta ditt nygjorda körkort på posten"

Haha....herrejösses!
Det är nog först nu som jag börjar känna: " Jippi! Jag har verkligen körkort!"
Det är helt otroligt att hålla i det lilla kortet.
Det är så viktigt det där lilla kortet.
Det är många års kämpan innan jag fått hålla det i min hand.

Det kunde ju inte vara vid en bättre tidpunkt.
Lilla hjärtat kommer snart.
Det är ju bara ca 5 månader kvar.
Perfekt!

När jag e mammaledig behöver jag/vi inte vara fast här hemma i Bålsta.
Vi kan åka och hälsa på alla våra vänner och familjen.
( förutom vissa som bor mitt i stan och typ i waxholm. Vet inte om jag vågar köra dit ännu:()
Vi kan åka till stranden.
Bara en sån sak.
Knata med en barnvagn till stranden med packning för 4 personer för att sen när det verkligen inte funkar längre ta sig hem för fot.
Jag behöver inte göra det.
Jag behöver inte vara en sönderstressad mamma.

Killarna kommer vara hemma med mig hela sommaren.
Herregud vad jag längtar!
Vi 3 + lilla hjärtat ska återigen få tillbringa en hel sommar tillsammans med både glada och ledsna dagar.
Det var längesen.
Men en gång i tiden gjorde vi det.
I stort sett 4 år var jag hemma med dom när dom var små.
denna gången dock endast i 1 år men nu får vi den tiden igen.
Underbart.
Önskar dock att henke hade kunnat vart med oss men han måste ju jobba så att vi har mat på bordet ;)
Han får njuta sommaren efter det när han e pappaledig med skrutten.
Då är det jag som får slita och gå till jobbet varje dag medan han myser hemma med bebis ;)

Det kan man kalla jämnställdhet ;)

Jag och min kropp

Idag har jag ont och är kroppsligt förstörd.
Om man nu kan säga så.

Igår var första gången som jag kände mig väldigt gravid och otymplig.
När man kikar på filmer och ser en gravid kvinna så går hon oftast och håller sig för ryggen, rultar fram som en anka och suckar och stönar.
Så känner jag mig idag och framförallt igår.

Vet ni varför?
Jo, det ska jag tala om för er.
Vi tog en långpromenad igår.
Det var inte bara en tråkig promenad utan halva streckan var en kraftig powerwalk.
Öhhh...okej.
Jag har knappt rört på mig på över en vecka för att jag nyss har fått körkortet,
jag har även börjat flåsa en del pga graviditeten.
Så, varför väljer jag då att helt plötsligt knata ut på en ordentlig powerwalk?
Öhhh...jag har faktiskt ingen bra förklaring till det.

Men nu får jag lida.
Kramp i vaden fick jag, ont i ryggen och ungefär halva kroppen.
Och har det fortfarande.

hahaha....gnäll, gnäll, gnäll.

Måste ju erkänna att jag lite grann trodde att jag skulle må precis som i mina tidigare graviditeter.

Det jag inte har tänkt på är att jag nu är 10 år äldre :)

Mohahahahahaha.....
Vad trodde jag egentligen!!!!!

Namn

Jag skulle vilja ha lite tips på namn.
Har du/ni något bra tips på ett tjejnamn och ett killnamn?
Kan ni inte delge ett av varje?

Tack snälla!!!