Det dyker även upp en miljoner saker som man "borde" köpa till sin baby.
Av någon konstig anledning.
Jag förstår inte riktigt vem som bestämt det.
eller jo, det gör jag nog.
Det är vi föräldrar.
Tror att det speciellt är vi mammor, som under föräldraledigheten kommer på en massa smått och gott som man borde haft till barnvagnen, babysängen eller skötbordet.
Allt för att underlätta för sig själv och så klart även för bebisen.
Men hur mycket ska man handla?
Behöver man allt detta redan från början eller köper man mest saker och ting för att man TROR att det behövs?
Jag tror nog mer på det sistnämnda.
Jag tror nog mer man ska plocka ut de tillbehör, hjälpmedel och prylar som man själv känner att man kommer behöva utifrån sin miljö, hemmets storlek och familjens måsten och levnadssätt.
När man kommer in i en babyaffär så kastar sig alla saker på en och säger: " Köp mig! Din baby måste ha ett sådant här andningslarm! Du är ingen bra förälder om du låter bli att köpa denna!"
Det finns små prylar till ALLT och för ALLA tillfällen i hela butiken.
Herregud!
Dock e det ju bra, för om vi känner att vi behöver en sak så behöver vi inte fundera på om den finns utan det är bara att åka till en babybutik.
Där finns ALLT.
Ja, ni hör ju hur skeptisk jag är.
Mina första 2 barn ville jag ha rubbet till när de föddes.
Inte så att jag hade råd till det men jag ville ha allt.
Nu vill jag inte ens ha en tredjedel.
Jag vill ha vår bebis.
Jag vill att vårt fina Lilla hjärta tittar ut och mår bra.
Sen vill jag införskaffa saker till Lilla hjärtat som jag tror är bra för oss och för henne och som vi behöver för att vi ska må så bra som möjligt.
Inte för att vi ska skaffa oss massa saker som används som barnvakt.
Ialla fall.... för att komma till poängen.
Jag tror så här:
När ens barn föds så måste man under en tid lära känna varandra.
Det kommer en ny familjemedlem till familjen som ingen känner eller vet hur han/hon fungerar.
Detta måste man känna efter och lära sig.
Som förälder måste man knyta an, lära känna barnets signaler, ljud och rörelser.
Man måste lära sig att lyssna på barnet. Mår han/hon bra eller är det något tokigt?
Detta gör att man kommer att vakna när man hör att barnet låter annorlunda, inte har vaknat samma tider som vanligt eller kanske rent utav är sjuk och mår dåligt.
Föräldrainstikter helt enkelt.
Om man då ersätter dessa föräldrainstinkter med massa maskiner som känner av och larmar så tror jag inte att dessa instinkter vi behöver för att skydda och ta hand om våra barn automoatiskt kommer fram.
Jag tror inte man utvecklar dom som man borde då.
Jag kanske har fel, kan jag absolut ha.
Här nedan är 3 olika sorters maskiner som jag känner nu innan Lilla hjärtat är född att jag inte kommer vilja ha eller köpa.
Henke är med mig på detta.
Ska bli kul att sen några månader efter att Lilla hjärtat kommit, gå tillbaka och kika på detta inlägg och se om jag har ändrat uppfattning och även göra en inventering utav våra inköpta babygrejer.
Vem vet, vi kanske har alla dessa 3 grejer då.
Just nu: Jag tänker INTE använda mig utav sådant här:
Andningslarm.
När bebisen andas annorlunda under natten eller gör längre uppehåll mellan andningarna så larmar denna apparat.
Babysitter, elektronik.
Babysittern spelar olika melodier, kan skaka, gunga och blinka.
Jag vill ha en babysitter men utan massa tjafs på.
Misstänker att det är denna jag eventuellt kommer ha om några månader eller att någon snäll släkting inhandlar denna ;)
Man just nu: NEJ!
babywatcher.
Jag tror ni vet hur denna fungerar.
Man hör barnet ifrån andra rum eller om man är utomhus och bebis inomhus eller tvärtom.
Vad tycker ni?
Har jag helt fel?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar