fredag 18 maj 2012
Gravid
Jag kan inte sluta förundras över alla symtom och konstigheter kroppen kan påvisa under en graviditet.
Man tror ju lite grann att det är kring magen alla problem dyker upp, om man nu får problem.
Jag visste att man är trött och kan ha humörsvängningar och att foglossning och uppsvullnad var vanligt.
Men att man kan få problem med lederna var helt nytt för mig.
Att man knappt kan färga håret för att hårfärgen inte vill ta ordentligt, att man kan få vissa fläckar och konstigheter på hyn var också
nytt för mig.
Idag när jag kom till jobbet och tittade mig i spegeln såg jag till min förfäran att jag är uppsvullen kring ögonen.
Herregud vad jag ser ut idag.
Sicken tur att det är min sista dag idag.
sen kan jag bara dra täcket över huvudet om jag får konstiga symtom på kroppen.
Mina leder mår apa.
Handlederna och händerna.
På nätterna vaknar jag av en äcklig smärta i hand och handled och en stickande bortdomning.
Flera gånger per natt. Det är som att vakna ur en mardröm.
Nu har jag ialla fall köpt en stödskena till ena handen och nu får jag äntligen sova på natten :)
Finns att köpa på apoteket. Hur bra som helst.
Handen får stöd och behöver inte alltför mycket röra sig och det mår lederna bra av.
Jättekonstigt måste jag säga att det är.
Detta är nog skillnaden med att vara gravid nu än för 10 år sen.
Kroppen klarar det inte riktigt lika bra.
När jag var yngre och var gravid hade jag knappt några otäcka symtom alls.
Graviditeten fortlöpte så lätt som bara den.
Nu ska jag ialla fall sluta jobba och ta hand om mig själv lite mer.
Det är ju bara några/någon vecka kvar tills jag blir småbarnsförälder igen och det betyder att jag ska njuta och vila
innan den tiden kommer.
Med stor erfarenhet så vet jag att det inte blir alltför mycket sådant sen.
Känns konstigt att jag snart kommer sluta blogga här som 2-barnsmamma och gravid.
Snart blir det en blogg om småbarnstiden och om en 3-barnsmamma som försöker få tillbaka sin forna kropp.
Åh, gud vad jag längtar tills jag kan springa, hoppa och leka igen.
Jag kan ju fasiken inte ens sätta på mig skorna knappt längre.
Stånk och stön.
Herrejösses vad jag vill kunna röra mig och sväva fritt utan andningsproblem.
Sista jobbdagen nu.
kram på er
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar