vintergrejer

det här handlade vi på marknaden till leia.
det blir nog superbra i vinter.
gulligt va!

nu är hon lite kinkig

Leia tycker inte om när man är på bjudningar med mycket folk. igår på kräftskivan trivdes hon inte. hon var gnällig, ledsen och kändes otrygg.
hmm...det är ju inte så jättebra med tanke på att hela hösten innebär en massa kalas hit och dit.
jag tycker så himla synd om henne när jag ser att hon helst vill vara ifred i vagnen och sova och busa själv och inte vara i massa famnar.

idag däremot var vi på höstmarknad och jag hade henne i bärsele.
hon somnade när vi gick utanför dörren och vaknade när vi kom innanför dörren igen.
vi var på marknad i ialla fall 2 timmar.
det var ungefär som att hon somnade in för att hon skulle slippa allt runt omkring.
det var ju fullt av folk överallt så hade hon vart vaken hade hon inte vart nöjd.
vi får väl se hur dessa födelsedagsmånader går då.

kräftskiva

idag var vi på kräftkiva hos svärföräldrarna.
vi bestämde oss för att prova sätta Leia i barnstol. se så bra det gick :)
tyvärr så bländade jag henne så dant så hon blundar. herregud vad stor hon börjar bli.
tiden går så himla fort!

Napp vs Tumme

 Napp VS Tumme

 

Leia vet inte riktigt vilken fot hon ska stå på när det gäller detta. Inte för att hon behöver välja men oftast så blir det ju något av det.

Jag hoppas på nappen då deet verkar vara lättare att sluta med så småningom plus att den kan jag styra lite mer över än med hennes tumme.

Näven gillar hon också. Ibland åker hela näven in i hennes mun. Det ser inte direkt normalt ut.

Så här ser vår lilla flintiga tös ut numera.

Kan man tro.....

Men hon är faktiskt inte flintis.

Hon har ljusa små fjun som håller på att ta över hennes söta lilla huvud.

Så spännande.

Ska bli kul att få se hur vår lilla prinsessa ser ut med hår på huvudet.

Jag längtar så tills jag får sätta upp håret i tofs och göra fina frisyrer :)

Fis-Lisa

Igår kväll låg Leia uppe med pappa i vår säng och lyssnade på musik.När jag kom upp låg hon och sov som en liten stock. Hon hade somnat på min kudde bara så där med armarna utsträckta.

När jag vaknade på morgonen låg lillfisen så här. Hon låg på mage och när jag senast såg henne låg hon på rygg. Nu börjar det hända grejer. Nu börjar hon själv kunna bestämma lite över sin kropp. Så spännande varenda litet steg är :)

Nu har den äntligen kommit!! Leias bebisbok :)

Gymnastikövningar

Det är viktigt det där med att hänga med i svängarna.
Här tränar vi att vända från mage till rygg och rygg till mage.
Mage till rygg kan hon men den andra svängen får vi träna lite mer på tror jag.

Ser ni så stor hon blivit!!

Hemma

Det är nästan otroligt vad länge jag har vart hemma från jobbet.
Min sista jobbdag var den 18 Maj.
Nästan på pricken 1 månad innan Leia kom.
Jag var helt övertygad om att hon skulle komma tidigare. Det var väl det enda jag tjatade om i bloggen.
TJi fick jag då jag blev igångsatt och hon kom en enda dag för tidigt.
Obs! Att jag då blev igångsatt. Så jag hade ju helfel.
Så...nu har jag vart hemma 4 månader.
1 månad som gravid och 3 månader som småbarnsförälder.
Jag måste säga att än så länge så är det inte så där jättestor skillnad på dessa.
Jo, jag är ju inte längre stor och orörlig och jag har ju nu en underbar liten sötnos men annars...
Annars så är nog rutinerna och dagarna ganska som månaden innan hon kom.
Leia sover ju hela nätterna och på dagarna är hon en tillfredsställd liten tös som gillar att göra det jag gillar att göra....nämligen sova lite mer.
Närå...hon sover mycket men jag städar nog och åker och utför ärenden mest.
Jag gör sånt som ett hushåll kräver.
Leia kräver än så länge inte så mycket och vi får väl se om hon någonsin kommer göra det.
Kan ju vara så att hon blir en snäll och lugn liten dam.
Hon är väldigt med och  förstår nog mer än vi tror. Det känns så många gånger.

Ialla fall så trivs jag hemma och jag håller på och lära känna en del folk som också är hemma med sina småttingar vilket är kul.
Jag trodde jag skulle bli helhispig efter någon månad och inte riktigt klara av hemmalivet igen men så är det inte alls.
Jag ska börja jobba igen 1 Juni nästa år och jag känner nästan att det är alldeles för tidigt.
Dock så är det bra för Leia och Pappa att få vara hemma med varandra och jag tror nog att det kommer vara rätt så skönt att komma iväg på dagarna igen.
Det blir nog väldans bra.

Jag trodde att jag lätt skulle bli uttråkad här hemma och klättra på väggarna men det finns mer att göra än man tror.
Vi är ju ändå 5 st i familjen nu och det betyder en del jobb på hemmafronten plus en massa olika ärenden som ska utföras och en del aktiviteter att åka och se på.
Jag älskar hemmalivet och jag älskar att njuta utav varenda dag som ges.
När jag vaknar på morgonen är jag inte sjukt trött och känner absolut inte att jag springer runt i något ekorrhjul utan jag går upp och undrar vad dagen ska handla om idag.
Jag lever.
Jag lever och älskar det!!
Jag älskar att njuta utav det som vi skapat.

Öppna förskolan igen

Idag gjorde vi ett nytt försök med öppna förskolan.
Det gick bättre denna gång :)
Idag var halva vår föräldragrupp på plats så jag kände mig lite mer hemma.
Dom har jag ju träffat flera gånger tidigare så det gick lite lättare.
Det var kul att få prata av sig lite och träffa andras bebisar.
Dock så orkade inte Leia så länge utan tyckte nog att det blev lite för mycket intryck.
Hon har sedan vi kom hem sovit och jag misstänker att morgondagen också kommer bestå av sömn för hennes del.
Hon är väldans känslig när det har vart mycket runt omkring.
Då får det bli en städdag imorgon då medan hon sover. Det är ju inte helt fel.

Vi har äntligen vart hos bvc och dom konstaterade att Leia är väldigt stor.
Hon väger mer än medel och är även längre än medel.
Undra om det endast är nu när hon är bebis eller om korta Henke ochLinda får en lång dotter.
Låter ju lite konstigt.Men inte helt otroligt dock.
Allt är bra med henne ialla fall och hon är frotfarande en väldans glad och go tjej.

Sprutor

Idag fick Leia 2 st sprutor i låret och hon grät.
Hon blev alldeles förtvivlad, ledsen och upprörd.
Lilla fisen vad jobbigt det var.

3 månader gammal

I lördags blev vår lilla prinsessa 3 månader gammal.

Det är helt otroligt.

För 3 månader sedan låg hon på mitt bröst alldeles blå och tittade på mig med stora ögon och utan en endaste ögonfrans. Jag grät och tackade högre makter för att hon kom ut helskinnad och var en frisk liten tös.

Då när hon kom ut var hon ett lealöst litet spädbarn.

Hon kunde inte göra mycket utan var helt beroende utav oss vuxna.

Hon åt hela tiden och sov jämt.

Hon sov så ofta att alla stod runt henne och undrade när hon skulle vakna.

Och när hon vaknade så ville alla i familjen, eller de som var på besök hålla henne och se henne innan hon somnade igen.

Nu ä hon 3 månader.

Hon pratar, gurglar och sjunger.

Hon gråter eller skriker sällan, utan gnäller när hon inte är nöjd.

Hon har vänt sig från magen till rygg, reser upp huvudet och visar med armarna att hon vill komma upp.

Hon somnar själv, sover själv i sin säng och sover oftast hela nätterna.

Det känns som 3 månader sedan var en evighet sen. Som att vi känt henne hur länge som helst.

Samtidigt som 3 månader sedan var häromdagen.

Hon är ju så liten fortfarande fastän hon käns så himla stor.

Vi hinner väl knappt blinka innan hon fyller 1.

Leia ligger i vår säng och tittar på mig och pratar med mig medan jag provar kläderna i min garderob. Hon skrattar och tycker jättemycket om att umgås. Se så fin hon e vår skatt.

Jeppe har målat tigertavlan. Hon älskar den. Hon låter nästan själv som en liten tiger när hon tittar på den. Hon pratar med den och blir överlycklig när pappa stannar framför den med henne.I Fredags var vi på babymassage.

Det var en mysig stund vi fick tillsammans. Leia trodde jag busade med henne när jag masserade hennes ben så hon började prata högt och sparka vilt med fötterna. Haha....Ser fram emot nästa gång.

Dags att gnälla lite

Leia är ju inte bara förtjusande jämt även fast man kanske kan tro det ;)

Hon spyr ju en hel del.
Speciellt när hon kommer till mamma.
Man kan ibland tro att hon sitter och håller på spyan i munnen tills jag tar henne.
När jag tar henne så flyger spyan rakt ut på hela mig.
Helt otroligt.
Det slår liksom aldrig fel.
Jag duschar mig, torkar av kläderna och byter kläder ett gäng gånger per dag.
Men....ändå...luktar jag spya.
Jag luktar liksom aldrig gott längre och gör jag det så försvinner det efter en kvart då jag är nerspydd igen.
Mutter.
Leia badar jag nu varje dag fast jag vet att det inte är alltför bra.
Spyan hamnar liksom i väcken under hennes haka och det stinker om det om man inte tvättar bort det direkt.

Så...varje dag är jag och Leia nerspydda och stinker.
Trevligt.

Men annars så är hon väldans förtjusande min lilla tös.

Sjuklingen

Lilla sjuklingen har sovit lite mindre bra inatt. Hon har vaknat ett gäng gånger då hon inte kunnat andats ordentligt. Dock har hon ändå vart en snäll och lugn liten fis.

Pappa har sugit ut snor ( yäck) och en del koksaltlösning har gjort susen.

Imorse avbokade jag allt som skulle göras under dagen och efter att killarna gått till skolan gick jag och Leia och sov igen. Mellan 9 och 12 sov vi som stockar.

Herregud vad skönt det var!

Här har ni en lite piggare och gladare Leia som busar i pappas knä.

En glad liten dam

Leia är sjuk för andra gången sedan hon föddes.
Hon blir denna vecka 3 månader gammal.
Ska hon verkligen behöva vara sjuk när hon är så här liten?

Stackars liten.
Hon snorar, hostar och är röd runt ögonen.
Tårarna rinner men ändock är hon lycklig.
Detta hindrar henne inte från att vara världens underbaraste.
Hon skrattar, sjunger och pratar.
Hon vill vara med och gärna ha ögonkontakt.
Herregud vad jag älskar denna lilla varelse.

Imorse när hon väl vaknade halv 10 hade jag hunnit dammsuga och städa hela nedervåningen efter att jag vinkat adjö till killarna.
När jag satte mig i soffan med henne och skulle amma kände jag hur det spratt till i hela kroppen.
Det här låter nog helknäppt....
Men jag berättar det ändå...
Jag ville bara ställa mig upp och dansa med henne i famnen och sen ropa rakt ut till alla att jag har en underbar liten unge i min famn som jag alltid kommer att älska mer än livet självt.
Jag vill visa hennes leende och hennes fina ögon för hela världen.

Men det är väl så det är att vara mamma.
Man får så mycket känslor för sitt barn att man inte riktigt vet vad man ska göra av dem.
De finns liksom i överskott och våra stackars ungar får stå emot miljoner pussar dagligen.
Men jag älskar det...herregud vad jag älskar att vara mamma.

Sen är det ju extra lätt eftersom Leia är så snäll och lugn och alltid tillfreds.
Jag kommer ihåg när Jesper var spädbarn och alltid skrek på dagarna under några veckors tid.
Det var ohållbart.
Jag hade svårt att få riktiga känslor för honom under den tiden eftersom det aldrig blev harmoniskt mellan oss. Men när det lugnade ner sig så blev allt bra igen.
Plus att jag har den turen att få vara själv med Leia på dagarna eftersom killarna går i skolan mån-fre.
Jag hinner se henne och få egentid med henne, det är väl inte heller alltför vanligt tror jag.
Det finns ganska många fördelar med en sladdis tycker jag.

De andra ungarna då?
Hur mår de?
Jo, ena är tonåring just nu och ändrar humör på nolltid. Man har ingen aning om ifall man säger fel saker, hur man ska bete sig eller vad man ska göra för att han ska vara glad. Man har ingen aning om hur han är från dag till minut. Superglad till superförbannad eller suppertjurig.
Den andra är inne i någon sorts "jag-är-10-år-och-inne-i-en-rebell"-ålder.
Supermammig och liten ena dagen medan andra dagen är han tjurig och irriterad och vill vara stora killen.

Hjälp!
Man kan tro att jag har 2 tonårstjejer här hemma.
Men det är en annan historia.
Det här är ju Leias blogg.

Gonatt.

Veckans bajs

Just nu går tvättmaskinen på full gång.
Typiskt.
Leia har bajsat igen.
Inte bara bajsat utan BAJSAT!!

Vi var hos Karolina och fikade och Leia fick för sig att bajsa veckans bajs.
( Tack för idag. Det var väldans trevligt om vi bortser från bajsandet)

När Leia var liten, eller mindre kanske är rättare att säga, så bajsade hon hela tiden.
Jag drömde mardrömmar om hennes bajs.
Så fort man hade satt på henne en ny fräsch blöja bajsade hon igen.
1 gång fick jag tom gå och duscha efter att hon hade bajsat ner hela mig.
Urk.

Nu bajsar hon istället knappt alls.
Men...när hon väl bajsar så är det så mycket att alla hennes kläder är nerbajsade.
Halva kroppen är liksom insmord i mysigt bajs.
Detta gjorde hon ju förstås nu, när vi var borta på besök.
Typiskt!

Vi ska som sagt på kräftskiva och jag verkligen hoppas att hon har några kläder kvar i lådan för de andra flesta kläderna är istället nerspydda och ligger just nu i tvättmaskin.

Men unedrbar är hon ialla fall.

Bästa tiden på dygnet.

Den bästa tiden på dygnet med Leia är på morgonen.

När hon känner att hon sovit klart för natten och vill vara vaken en halvtimme är hon så här glad när hon vaknar.

Hon e helt underbar. Ler och skrattar bara man uppmärksammar henne.

Det finns verkligen inget bättre än att vara hemma och vara mammaledig.

Leias dop

Nu är Leia döpt och hennes namn blev: Leia Devalia Öckert

Leia: Efter star wars-prinsessan

Devalia: Efter en gammal släkting till Henke som från början var slav men sen kom till Sverige och födde 17 barn. Plus att hon tog till sig en del fosterbarn också. En underbar människa enligt oss.

Öckert: Ett gammalt släktnamn från min sida som höll på att dö ut innan vi tog det.

Klänningen som Leia har på sig är 72 år gammal. Alla namnen på de som använt den är broderade på klänningen. Det är en väldigt vacker klänning.

Att sova gillar vi

LIlla prinsessan sover gärna mycket och ofta. Det gillar vi. Mycket...:)

Här har hon precis ammat och somnat. Hon är en trött liten tjej.

Titta, visst ser hon stor ut!

Här har vi en liten linslus ;)

Och ja...jag vet. Jag har ofta på henne rosa. Ha...det trodde jag absolut inte jag skulle ha.

Vår lilla fislisa är bland det bästa som hänt oss.

Spyhalsduk?

Det finns 3-kantiga halsdukar ( scarfar) som man kan köpa till bebisar i alla klädaffärerna.
De har funnits i affärerna hela sommaren och jag antar att det är spyhalsdukar.
Alltså så ska de hindra spyan att komma ner på kläderna.
Tror jag ialla fall.
De kan ju inte finnas för att barnen ska ha dom som halsduk, tycker jag låter konstigt.
Men jag förstår inte det där.
Det är en 3-kantig liten sak som hänger ner från halsen, inte en chans att spyan hamnar just på den.
Leia har ialla fall inte den skickligheten att spy rakt på den.
Det hamnar alltid på kläderna, på mig eller på golvet några meter bakom mig.
Jag råkar liksom alltid sätta den på fel sida och när hon väl spyr har jag liksom glämt sätta på halsduken eller nyss tagit av den.
Jag förstår inte det där.
Är det någon som vet vaför dom är så bra och hur man gör med dom?
Gör jag fel?

Knarrande idiotiskt golv!!

Här har vi Leia 2,5 månad gammal.
Tiden går så sjukt fort.
I förrgår fick vi henne att asflabba för första gången.
Hon visar även att hon vill upp ifrån sängen genom att lyfta upp huvet och stånka.
Jag tycker att hon är väldigt lik Jesper när han var liten.


Innan Leia föddes så köpte vi på oss en del grejer som vi trodde hon/ vi skulle behöva nästan på en gång.
Så blev det inte.
Vi har tex inte börjat använda hennes spjälsäng ännu utan har henne i en babykorg.
Innan hon kom fixade jag iordning en Leia-hörna med spjälsäng, skötbord, amningsfåtölj, hissgardiner mm.
En söt liten bebishörna för oss att vara i.
Men...denna bebishörna har inte använts ännu eftersom den är i ett eget litet "rum" och vi vill ju ha henne inne hos oss.
Plus att på dagen vill vi inte behöva gå upp och klä på henne och byta på henne så det görs på nedre våningen.
När hon sover på dagen har hon hela tiden sovit i vagnen i hallen eller i babysittern i kök eller vardagsrum.
Dock så går inte det längre.
Leia börjar bli en stor tjej nu och vill helst inte bli störd när hon sover.
Vi bor i ett gammalt hus så golvet knakar ju på en massa ställen och vi bor även litet så det är alltid någon som går förbi vagnen och då knakar det och hon vaknar.
Detta jäkla knakande golv. Jag visste att vi skulle svära åt golvet.
Det går ju inte direkt att smyga sig fram.

Så...idag är en milstolpe.
Idag har Leia sovit middag uppe i bebishörnan för första gången ( dock i babykorgen) medan vi är på nedre plan. En stor tjej helt enkelt som sover lite längre och kan vara själv utan att vi behöver vara nojiga på samma sätt som när hon var pluttis.
Imorgon ska jag bädda ordning i spjälsängen och inviga den tror jag :)
Kul att äntligen få börja använda sakerna.

Leia börjar bli lite mer reserverad för folk som kommer och hälsar på.
Hon vill kolla in dom noggrannt och helst vill hon inte bli runthoppad mellan en massa människor, då blir hon gnällig.
Så...vi får väl se hur det går på dopet imorgon.
På tal om dopet.
Herregud!!!!!!!