hallå där!!

Hej på er därute.
Nu var det ett jäkla tag sen sist.
Jag måste nog säga att jag funderar på att sluta blogga.
Jag tror att jag har gjort mitt när det gäller det.
Jag har inte så mycket tid över nu när jag har 3 barn och känne ratt jag på min "egentid" istället just nu hellre sitter och virkar eller stickar.

Men jag måste nog fundera ett tag till innan jag stänger ner bloggen.
Vi får se hur det blir.

Leia.
Leia är nu 7 månader och en pratig tös.
Hon kryper blandat med drar sig fram sittandes. Hon har inte riktigt bestämt sig för vilket hon ska göra ännu men snabbt går det emellanåt.
Jag ska nog ta mig till Ikea någon dag och inhandla lite material till att barnsäkra här hemma.
Hon älskar att vara pkattmaten och alla fjärrkontrollerna. Det jobbigaste är uttagen. Dom måste vi trolla bort på något vis.Även fast hon kan vara jäkligt snabb och rörlig så gillar hon pckså att sitta stilla längre stunder och leka med sina grejer. Hon läser sina böcker, sjunger med händerna och pillar på småsaker.
Hon gillar att leka och känns som en rätt så trygg tjej faktiskt.
Emellanåt kryper hon tätt intill en och behöver kramas en stund innan hon fortsätter leka.

Amningen har vi slutat med och det var nog för några veckor sen. Jätteskönt verkligen och jag känner inte att det var för tidigt. Det känns som det var precis vid rätt tillfälle.
I nuläget äter hon gröt, mat, frukt, yoghurt och dricker ersättning.
Det går bra med flaskan. Det är kul att ge henne mat, hon blir så mycket gladare och mättare utav det.

Hon somnar själv i sin säng på kvällarna med flaskan. Ibland med lite hjälp dock men vi upplever att hon sover bättre i sin säng än brevid oss.Hon vaknar tyvärr fortfarande och äter på nätterna några gånger.
Jag har en termos med varmt vatten brevid sängen så när hon blir hungrig är det bara att gå upp och blanda till en flaska.
Suck...det vore skönt att slippa mata henne på natten.
Men det får vi ta tag i inom sinom tid.

Hon sjunger. Ibland för sig själv och ibland med oss. Man ser på hennes händer att hon sjunger imse vimse spindel.
fislisa.

Några smeknamn hon har, stackarn:
Fiso, fisen, fismunk.
Förstår inte varför utgångsnamnet är fis men det har bara blivit så. Tror det tom är jag som börjat med det.

Hon börjar bli lite mer reserverad mot andra vuxna men bara hon får sitta och observera en stund så brukar hon acceptera en.

Hon har pappas leende, mammas ögon, pappas huvud, pappas näsa, mammas panna.
Som jag tycker ialla fall.
Men det har jag märkt att alla tycker olika och de flesta tycker hon är mest lik pappa.
det gör mig ibland lite smått sårad måste jag säga.
Men det är väl så det är.
Jag hade hoppats att jag ¨tminstone skulle få ett barn som var likt mig.

För att jag funderar på att sluta blogga är nog för att jag tror inte att alltför många närstående läser min blogg. Jag känner inte längre för att skriva om allt som händer utan vill nog hellre att om man vill vara med i våra liv och speciellt i Leias liv , eftersom bloggen är om henne, så vill jag att man lär känna henne istället i verkliga livet än att endast sitta och läsa bloggen.
Viste jag att släktingar och nära vänner som bor längre bort läste bloggen så skulle jag nog fundera på att behålla den men jag tror inte det är så. Om det är så får ni gärna skrika till så kanske jag ändå behåller den.

Jag njuter av att vara hemma och älskar varje dag med vår lilla bebis.
en underbar liten tös fick vi.

En arm för mycket

Kära lilla leia.
Hon är verkligen en underbar liten krabat.
Hon är oftast som alltid glad.
Men....
Hon har börjat bli lite krävande...
Hon är klängig, vill vara med hela tiden, man får inte lämna rummet och hon skriker rakt ut ibland när hon vill något.
Alltså, som i att verkligen skrika så örat håller på att explodera.
Haha...ja, hur säger man till en bebis att vara lite tystare?

Det där med amningen tycker jag går bra. Hon gillar ersättning och flaska. Dock ammar jag ibland när hon ska sova fortfarande men man kan ju inte räkna med att allt ska ske på en gång.
Sakta men säkert.

Om hon inte ammar till söms så ligger jag brevid henne en stund.
det är jättemysigt. Hon visar med armarna att hon vill komma. Jag kryper ner i sängen brevid henne och vi kramas och hon somnar.
Ibland måste jag sjunga för henne så hon kan slappna av och då sjunger jag alltid:
" När trollmor har lagt de 11 små trollen"
Då somnar hon på nån minut bara.
Haha...min mamma sjöng den för mig och jag sjunger den för min dotter.
Men däremot...när man ligger brevid någon som i detta fall sin lilla bebis så är alltid ena armen i vägen.
Alltid. det går liksom inte att få till den på något bra sätt.
Man ligger och spänner sig och har den i en udda ställning.
det är inte så konstigt att man har ont lite överallt.
Nä....jag dissar att ena armen alltid är i vägen.

Leia har haft det lite jobbigt nu i några dar. Hon har haft ont någonstans.
Hon har knappt sovit på nätterna och skrikit rakt ut av smärta.
Vi har vart hos doktorn men dom hittade inget så vi misstänker att det är magen eller tänder på väg.
Nu har hon inte ont längre men hon är efter med sömnen och inte riktigt sig själv.
Så nu sover hon. Många gånger per dag och många timmar.
Hoppas hon snart tagit igen sig för man blir orolig när hon sover och sover.
Än så länge är det lugnt men fortsätter hon får vi nog kolla upp det.

Mat.
Jag gör egen mat till Leia.
Ja, precis!
Och inte är jag ett endaste dugg kaxig eller har näsan i vädret för det.
Jag gör det för att det är mitt sätt att vilja ge henne mat på.
Jag vill inte lägga ut en massa pengar på matburkar. det skulle bli för dyrt tycker jag och Henke.
Därför försöker vi göra egen mat så länge det funkar.
Förhoppningsvis tills det är dags att äta med oss.
Vi har däremot köpt hem lite yoghurt på burk som hon ska få ibland och gröt ska man ju köpa den färdiga för att allt barnen behöver finns i dom förpackningarna.

Varför vågar man knappt tala om för folk att man gör egen mat till barnet?
Varför anses det endast vara helyllemorsor eller skrytmostrar som gör egen mat och ger sin bebis?
Varför pratar man inte så mycket om det förutom med dom som är inne på samma bana som en själv?
Konstigt.

Leia kryper nog snart.
Hon står och gungar och vill ta sig fram. Hon har bara inte kommit på riktigt hur än.
När hon ramlar på magen blir hon frustrerad och vill upp till sittande igen.
hon tar sig fram genom att dra och vrida sig framåt när hon sitter men dock nån cm per 2-3 minuter så det går sakta.
Men däremot har hon börjat få väldans långa armar. Hon kommer åt överallt och har nästan alltid något hon inte får röra i nyporna. Haha...och hur bannar man en bebis?
Ingen aning. Ska nog googla det tror jag  ;)

Hon älskar promenader och sitter mer än gärna i sin vagn.
Tack gode gud!!!!
Snart bärjar även aktiviteter som sångstund och öppna förskolan.
Ska bli kul att se hur hon reagerar med en massa bebisar runt omkring.

BVC

För nån vecka sen var vi på 6-månaderskontroll med Leia.
Hon tog spruta och man frågade lite som hastigast hur allt går.
2 doktorer stod med distriktssköterskan i rummet och jag visste att nästa bebis skulle in och ta spruta.
Jo, tack. Allt går bra.

Egentligen hade jag velat prata en del om maten.
Vad är nästa steg med mat till Leia? Vad kan hon äta nu? Hur mycket kan jag ge henne? Hur ofta?
Jag vet att min bebis styr sånt själv och inte är som alla andra bebisar. Men lite hjälp vill man ju ha för att styras åt rätt håll.
Hon är nu 6 månader och ska absolut äta minst 2 gånger per dag. Alltså annat än ur flaska eller bröst.
Men sist vi pratade så skulle hon bara ha smakportioner och endast 2 gånger per dag.
Nästa gång vi träffar sköterskan är när hon är 10 månader.
Alltså om 4 månader.
Men hallå!?
4 månader?
Hur mycket som helst händer ju med en bebis på 4 månader.
Kan det verkligen vara så glest mellan gångerna?
Tänk alla dom barn som inte får det dom behöver hemifrån. Det hinner hända en massa tråkigt med dom barnen på 4 månader.
Så, antingen ringer jag bvc och rådfrågar eller så läser jag mig fram och tar ut det jag vill ta ut ifrån alla tips och råd.
Jag tycker synd om alla förstaföräldrar med så få bvc-besök och så lite information man FÅR.
Visst, det finns mycket info på nätet men då ska man någonstans veta vilket man ska lyssna på också.

Plus att våga tala om att man ska sluta amma och vill veta vad man istället ska ge.
Det får man nog söka fram på nätet istället ifall man inte vill riskera att bli övertalad ifrån bvc om att amma några månader till. Det är ju ändå det bästa för ditt barn. Och det vill du väl, det bästa för ditt barn?

Att komma in i andra rutiner

Ända sen Leia föddes så har hon sovit väldigt mycket. Vilket har vart riktigt skänt för oss allihopa.
DÄremot har hon inte somnat för natten förrän mellan 11-01. Vanligast dock vid 11- halv 12.
Detta har gjort att hon sen sover fram till 10 på förmiddagen, dock med ett gäng matpauser förstås.
Jätteskönt verkligen, på helgerna. Men på vardagarna ställer det till problem.
Eftersom det är, eller har vart snö ute, har jag skjutsat Jeppe till skoplan på mornarna och då sover Leia fortfarande. Om vi ska iväg n¨nstans eller få besök så är det oftast bäst efter 10.
Dumt. Deet vore skönt att kunna börja dagen vid 8 på morgonen och att Leia då är pigg och vaken och efter nån timme kan sova en liten lur istället.
Så....då måste vi alltså få henne att somna kring 10 på kvällarna istället.
Det är dock inte lätt att få en pigg bebis att bli trött eller en trött bebis att bli pigg.
Nu sover hon och klockan är 22:24. Jippi!
Vi får väl se hur vi lyckas.

Amningen håller jag på att avvänja henne ifrån.
På dagarna äter hon mat, gröt och ersättning på flaska.
Yeay!
På kvällen får hon en flaska med välling.
Yeay!
Men...på nätterna ammar hon och på dagarna ammar jag henne till söms.
Mutter! Inte yeay!
SÅ...nu är nästa steg att sluta amma helt.
På mitt nattduksbord står just nu en termos med varmt vatten, en tom nappflaska, en flaska med kallt vatten och en dosburk med ersättningspulver.
Vi får väl se om hon tar flaskan inatt och om ifall mamma inte glömmer bort att hon INTE får amma inatt när hon är trött och bebis hungrig.

Sen har vi det där med vart hon sover och hur hon somnar.
Jag är inte nöjd med hur det är just nu.
Hon somnar previd oss, vaggandes i famnen eller med amning.
Inte yeay!!
Hon sover endast ibland och en stund på natten i sin egen säng.
Inte yeay!
Vi hade det så bra en gång i tiden.
Hon sov hela nätterna och i babykorgen brevid vår säng. Plus att hon somnade själv.
Men inte längre.
Jag vill tillbaks till det.
Så...sakta men säkert ska hon vänja sig med spjälsängen.

Hmmm...mycket rutiner att ändra och mycket att stå i.
Det är ju så himla lätt att plocka upp liten bebis som ligger och gråter och gnäller i sängen och visar med hela kroppen att hon vill komma upp i mammas eller pappas famn.
Jag förstår inte ens varför vi har börjat med dom här dumma rutinerna.
Det bara blev och nu är det.
Men om det var så lätt så borde det ju vara lika lätt att ändra tillbaka till hur det var.
Hmmmm...jaja vi får väl se.

Nu börjar vardagen snart igen och då kanske det kan bli lite reson på allt igen.